Inget träningsläger

Det blev inget träningsläger för mig i år. Surt kan det tyckas men det känns faktiskt riktigt skönt att vara hemma. Jag tvivlar inte en sekund på att jag inte hade haft skoj om jag följde med, men det var verkligen rätt beslut att vara hemma. Så skönt :)

En av anledningarna var ju min onda vad. Gick till vårdcentralen bara för att kolla upp det (äter ju p-piller) och blev skickad till akuten för att ta prover på den. Blev sittande där i över fem timmar. Så otroligt segt :/ Sjukvården på Alingsås Lasarettet är verkligen usel. Sköterskorna var otrevliga och bara skrattade åt oss stackare som satt i väntrummet. Pratade med en tjej som hade väntat i åtta timmar. Stackars sate. Hursomhelst, jag kom dit för att ta ett enkelt blodprov och på det sättet utesluta trombos. Dom tog proverna på mig direkt när jag kom dit och då tänkte jag: Gött, nu är jag snart hemma. Men ack så fel jag hade. När dom var klara skulle jag vänta på att få gå till röntgen och göra ett ultraljud på vaden. När jag ifrågasatte detta och berättade att läkaren på Noltorp sa att jag bara kunde gå hem om blodprovet var bra, så bara sköterskan fnyste och sa att Noltorps läkare inte hade en aning om vad de höll på med. Fem timmar senare blev jag inkallad till en läkare, för röntgenläkaren som skulle göra ultraljudet hade gått hem för dagen. Döm av min förvåning när jag fick reda på utav henne att dom inte hade tagit det rätta blodprovet tidigare under dagen! Hon bad tusen gånger om ursäkt för misstaget de hade gjort. Jag hade alltså suttit där helt i onödan och väntat på att få ta ett prov som de redan skulle ha gjort men missat. De hade tagit andra prover på mig istället :/ Hade dom bara tagit rätt prov från början hade jag kunnat vara hemma på direkten. Så sjukt jävla dåligt rent ut sagt. Efter jag hade tagit det provet var det inte tal om någon ultraljudsundersökning utan jag fick gå hem bums. Snacka om att jag var sur. Men läkaren jag hade var iallafall väldigt trevlig. Det var ju inte hennes fel att det blev som det blev. Men hon sa att hon skämdes och sa att det aldrig skulle hända igen. Pyttsan. Sånt här händer säkert varje dag :/

Nu sitter jag iallafall hemma i lägenheten. Somnade i soffan igår för jag var så utmattad av allt väntande. Så när Kenneth gick till jobbet gick jag och la mig igen och sov till tolv. Helt galet. Pratade förresten precis med nån snubbe som skulle komma hit och sätta upp köksluckorna. Han kommer imorgon bitti klockan åtta. Ska bli skönt! Dumt bara att det hade blivit nåt fel med handtagen till dem så vi får vänta ytterligare några veckor på rätt handtag men men. Dom säger ju att den som väntar på nåt gott.. ;)

Nu ska jag klä på mig och äta frukost(!!) See you!