Jobbigt :/

Just nu känns allt riktigt jobbigt. För det första är jag hemma ifrån jobbet idag. Mår verkligen kasst och har gjort det nu ett tag. Har problem med min j*kla mens och jag orkar inte mer. Har så ont i magen osv. Kanske inte så jätteskoj att läsa om här, så jag ska låta er slippa höra detaljerna. Sen så har Kenneth bytt tid på lördag så att han jobbar åtta till två och jag jobbar ett till elva. Var så glad igår för det lät som om Alessandra kunde rädda min dag och låta mig byta pass med henne så jag kunde sluta fem, men nu fick jag ett sms att hon inte ville. Så sjukt trist. Vill verkligen sluta tidigare så jag och Kenneth kunde se matchen tillsammans med några vänner och sen gå ut på potatisfestivalen, men så verkar det inte bli nu :( Kommer inte kunna se en enda match. FAN.

Nu sitter jag hemma hos mina föräldrar och kom på att jag inte har bloggat på länge. Dåligt av mig. Men har ingen större lust att stänga in sig vid datorn när det är stålande väder ute. Nu är det lite sämre och samtidigt känner jag att jag behöver skriva av mig så det är skönt att få det gjort. Är verkligen deppig idag alltså. Kenneth jobbar till elva ikväll med så jag kommer inte få se honom på massor av timmar. Det känns ska ni veta. Älskar honom så mycket. Förstår inte hur jag ska klara mig en vecka på Öland utan honom, det kommer nog inte gå. FAN IGEN.

Mycket positivt inlägg idag känner jag.. Förlåt mina trogna läsare, ska försöka ta mig i kragen och muntra upp mig själv, även om det inte kommer gå något vidare bra. Gillar inte att må såhär. Brukar alltid vara glad och må bra, brukar vara världens lyckligaste människa men det här med mensen förstör så mycket. Är så svårt att gå till jobbet med ett strålande leende när jag egentligen är ganska ledsen. Vill bara må bra! Har mått dåligt så länge nu, nu får det vara slut. Den här gången måste det lösa sig. Har vart hos läkaren idag igen, ska få svar imorgon. Hoppas det är positiva nyheter för en gång skull. Menmen, det är väl bra att jag uppdaterar bloggen iaf?

Ni får inte tro att mitt liv är skit. Egentligen är jag världens lyckligaste människa. Jag har världens finaste pojkvän som jag älskar mest av allt och som älskar mig lika mycket tillbaka. (hoppas ja!) Jag har en underbar familj som ställer upp i alla väder och lika fina vänner. Jag har ett otroligt roligt jobb som jag älskar att gå till och en vacker lägenhet. Kan inte klaga på nåt, förutom min hälsa, eller ohälsa kanske man ska säga. Jaja, det löser väl sig såsmåningom. Nu ska jag spela kort med mor min. Ha det bra allihopa! Kramar :)